Behörighetsprövning
Den sökande är behörig om den uppfyller vissa villkor. Villkoren prövas i två steg; först den grundläggande behörigheten som är gemensam för alla Yh-utbildningar, sedan de särskilda förkunskaperna som är specifika för varje utbildning.
Utbildningsanordnaren bör alltid ha tydliga rutiner för hur prövningen av behörighet går till samt hur denna process dokumenteras. I samband med prövningen av behörigheten måste utbildningsanordnaren ibland bedöma en persons kunskaper och kompetenser. Det är då lämpligt att utforma denna process på ett strukturerat sätt, lika för alla.
När det gäller prövning av behörighet under punkten 5 (se rubriken "Grundläggande behörighet" nedan) samt så kallad fri prövning (se rubriken "Fri prövning" nedan) kan validering utgöra ett användbart verktyg. Valideringen syftar då till att bedöma om den studerande har de förkunskaper som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildningen. Valideringens resultat ligger till grund för beslut om behörighet. För mer information om validering se valideringsinfo.se.
Det kan underlätta om utbildningsanordnaren gör sökandelistor och för varje sökande anger vilken behörighetsgrund som gör just denna sökande behörig till utbildningen. Det kan även vara av vikt att sökande som inte bedöms uppfylla behörighetskraven får skriftligt besked om varför denne inte är behörig.
Beslut om behörighet kan överklagas enbart i fall då utbildningsanordnaren är ett universitet eller en högskola som har staten som huvudman. Till beslutet ska då bifogas en överklagandehänvisning (se vidare www.onh.se).
Behörighet
Behörighet har enligt 3 kap förordningen (2009:130) om yrkeshögskolan den som
1. fått slutbetyg från ett fullständigt nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
Gäller sökande med slutbetyg från och med 2003.
Ett slutbetyg från gymnasieskolan ska innehålla lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar sammanlagt minst 2 250 poäng. Några krav på betyg i speciella kurser finns inte i denna punkt. Om lägst betyget G krävs i vissa kurser, till exempel Matematik A, för att en sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen måste det regleras genom krav på särskilda förkunskaper.
2. fått slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänt i minst 2 250 gymnasiepoäng,
Gäller sökande med slutbetyg från och med 2003.
Ett slutbetyg från kommunal, gymnasial vuxenutbildning ska innehålla lägst betyget Godkänt på kurser som omfattar sammanlagt minst 2 250 poäng. Några krav på betyg i speciella kurser finns inte i denna punkt. Om lägst betyget G krävs i vissa kurser, till exempel Matematik A, för att en sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen måste det regleras genom krav på särskilda förkunskaper.
3. har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraven i 1 eller 2,
Under denna punkt behörighetsprövas sökande som har intyg om behörighet till högskolestudier från folkhögskola, sökande med äldre gymnasiebetyg eller sökande med äldre betyg från kommunal vuxenutbildning från tiden före 2003.
Sökanden vars avslutade utländska gymnasieutbildning har bedömts av VHS (Verket för högskoleservice) behörighetsprövas under denna punkt.
Utbildningsanordnaren ansvarar för att ta in dokument och bedöma den sökandes behörighet.
4. är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till motsvarande utbildning,
Sökande som är behöriga till en utbildning som motsvarar en svensk yrkeshögskoleutbildning i ett av ovanstående länder, men saknar betyg från avslutad gymnasieutbildning, kan ha grundläggande behörighet för utbildningen enligt denna punkt.
Vid tveksamheter kan utbildningsanordnarna kontakta Myndigheten för yrkeshögskolan.
5. genom svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller på grund av någon annan omständighet har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Sökande som till exempel har avbrutit sina gymnasiestudier i Sverige, har en utländsk lärlingsutbildning eller har gått utländsk fackskola, behörighetsprövas under den här punkten. Det är utbildningsanordnaren som bedömer om en sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig yrkeshögskoleutbildningen med de kunskaper som han eller hon har med sig från sin utbildning/praktiska erfarenhet.
6. Den som har annat modersmål än svenska, danska, färöiska, isländska eller norska ska ha de kunskaper i svenska som behövs.
Det är utbildningsanordnaren som avgör om en sökande, som inte har ovanstående modersmål, har tillräckliga kunskaper i svenska för att tillgodogöra sig utbildningen. Detta kan t ex. göras med hjälp av muntliga eller skriftliga prov.
Ändrade behörighetsregler 2013
Den 1 januari 2013 förändras tillträdesreglerna till yrkeshögskoleutbildning med anledning av den nya gymnasieskolan, GY2011.
Läs mer om de nya tilltädesreglerna här.
Särskilda förkunskaper
Det är utbildningsanordnaren som avgör om det behövs särskilda förkunskaper utöver de som prövas för behörigheten ovan för att de sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. De särskilda förkunskaperna ska anges i utbildningsplanen och vara beskrivna så att de blir tydliga för dem som söker utbildningen.
Särskilda förkunskaper inom yrkeshögskolan får enligt 3 kap 3 § förordningen (2009:130) yrkeshögskolan utgöras av
1. kunskaper från en eller flera kurser i gymnasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper,
Här kan utbildningsanordnaren alltså skriva in Matematik A eller Datorkunskap om det krävs för att den sökande ska kunna tillgodogöra sig utbildningen, samt det krav på lägsta betygsnivå som kan finnas. Utbildningsanordnaren bör även skriva eller motsvarande kunskaper i enlighet med förordningstexten.
2. yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som utbildningen förbereder för,
Det är av vikt att utbildningsanordnaren beskriver den efterfrågade yrkeserfarenheten. Detta kan ske genom tydliga exempel. Utbildningsanordnaren bör även skriva eller motsvarande kunskaper i enlighet med förordningstexten.
3. och andra villkor som betingas av utbildningen eller är av betydelse för det yrkesområde som utbildningen förbereder för.
Det är utbildningsanordnaren som avgör vilka villkor som betingas av utbildningen eller har betydelse för det yrkesområde som utbildningen avser.
Utbildningsanordnaren ska i förväg ange vilka underlag som man har tänkt begära in för att kunna avgöra om den sökande har de efterfrågade särskilda förkunskaperna. Här bör utbildningsanordnaren tänka på att kunna hänvisa till villkor som verkligen betingas av utbildningen eller har betydelse för yrkesområdet.
Det är viktigt att alla sökandes underlag för behörighetsbedömning prövas på ett likvärdigt sätt. Särskilda förkunskaper kan inte utgöras av utdrag ur belastningsregistret.
Om en utbildning t.ex. kräver att man måste ha körkort får anordnaren begära att den sökande bifogar en kopia av körkortet till ansökan.
Fri prövning
Förutom de möjligheter som har redovisats tidigare kan en utbildningsanordnare förklara en sökande behörig efter så kallad fri prövning. Då bedöms den sökande kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för, trots att han eller hon inte uppfyller krav för grundläggande behörighet och särskilda förkunskaper.
De sökande som bedöms som behöriga enligt regeln om fri prövning går alla vidare till urvalsfasen. När urvalet är avklarat får dock den här gruppen av sökande utgöra max 20 procent av det totala antalet antagna.
För att säkerställa att högst 20 procent antas från denna grupp, kan det underlätta om utbildningsanordnaren har gjort en lista som anger enligt vilken punkt ovan respektive sökande anses behörig.
